tillbaka  

 

Gerber, en tidig motorsåg

 

Omkring 1910 gjordes i Sverige och övriga Europa flera försök att skapa mekaniska hjälpmedel med förbränningsmotor för att förenkla och rationalisera det manuella avverkningsarbetet i skogarna. Enligt försök utförda av S.D.A. (Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsens Arbetsstudieavdelning) är fördelningen mellan arbetsoperationerna vid helt manuell huggning som framgår av tabell 1 nedan. Energiåtgången för de olika arbetsoperationerna vid manuell huggning enligt Arbetsfysiologiska Undersökningen 1948 framgår av tabell 2.


Tabell 1. Arbetsoperationernas omfattning vid helt manuell huggning för träd med 10” brösthöjdsdiameter pb.(Nenzell 1946).

 

 

    Arbetsoperationer

        %

Fällning

        9

Kvistning

       24

Kapning

        5

Barkning

       48

Övrigt

       14

         Summa

      100

 

Tabell 2. Energiåtgång för de olika arbetsoperationer vid manuell huggning (AFU 1948). 

   

 

   Arbetsoperation

Energiåtgång, kcal per min

Fällning med svans

                11,00

Kvistning

                10,36

Barkning

                10,33

Kapning med bågsåg

                  8,96

 

 

Speciellt inriktades mekaniseringsförsöken på fällningsmomentet som är det mest energikrävande och subjektivt det mest ansträngande av samtliga arbeten vid manuellt huggningsarbete. Mekaniseringsförsöken gällde därför oftast någon typ av motordrivna trädfällningsmaskiner. Olika konstruktioner med kedjor med skärande tänder, bandsågsblad och sågblad som gick fram och tillbaka provades av de första pionjärerna. Andra pionjärer prövade sågar med inbyggda sågklingor.

I Sverige var det främst ”Sector” och ”Gerber” som gjorde några större bestående insatser inom motorsågsutvecklingen.

År 1918 konstruerades en tvåmanssåg i Sverige av fabrikör och uppfinnare Albert Olof Melcher Löfgren och ingenjör W. Olsson. Byggandet finansierades av Bengt Svensson Gerber , grosshandlare i Stockholm. Trädfällningsmaskinen patenterades av konstruktören Löfgren 1919-05-14 och fick märkesnamnet ”Gerber”.

 

Det skärande organet var ett bandsågsblad som drevs runt en triangelformad ram av en förbränningsmotor som satt i ena hörnet. Fördelen, enligt tillverkaren, med bandsågsblad som skärande utrustning är de jämna fina snitten och det låga kraftbehovet. på grund av det tunna snittet jämfört med skärande kedja. Motorn var en luftkyld fyrtakts motor med 2 motstående cylindrar. Ramen har en fri sågramsöppning av 65 cm och kan användas till att genomsåga trädstammar av nära nog lika stor maxdiameter. Ramen tillverkades i stål eller aluminium och vikten var 30 kg

 

 

 Motorsågen Gerber

    

 

                                                                                    Bild: Tidskriften Skogen, årg. 6, 1919.

 

 

1919 beskriver Gustaf Lundberg, skogshögskolan, i tidskriften Skogen nr 6 motorsågen Gerber.

Konstruktionen är grundad på väsentligt nya principer gentemot samtida Sector, Arbor m.fl.

Lundberg skriver vidare att ”Enligt min mening är man här sannolikt inne på rätta vägen” samt ”maskinen (Gerber) synes mig inge de bästa förhoppningar om att bli av verklig praktisk betydelse”. Lundberg skriver vidare om en demonstration vid Bjurfors kronopark i augusti 1919.

 

 

 

  Gerber i arbete.

 

 

 

 

 

                    

 Bilder: Från demonstration vid Bjurfors kronopark 1919.

 

 

Vid demonstrationen fälldes stammar med stubbdiameter mellan 35 och 45 cm på ca 30 sekunder. En nackdel med Gerber var svårigheten att få en riktad fällning. Sågramens utformning gjorde det svårt att på plats med att använda en fällkil. Gustaf Lundberg sammanfattar uppvisningen med orden ”maskinen är mycket lättskött och behändig att hantera samt utförde ett gott arbete”.

 

I en artikel i Norska tidskriften Skogeieren skrivs om att Gerber demonstrerades i Maridalen, Norge den 9 juni 1920. Gerber fällde här stammar med stubbdiameter på ca 50 cm på under 1 minut. I tidskriften Skogeieren fick Gerber god kritik. Den beskrevs sammanfattningsvis som lättskött och utförde ett gott arbete. Att stubbhöjden kunde hållas låg nämndes också i artikeln. Under gynnsamma förhållanden ansågs Gerber uträtta lika mycket som 8 timmerhuggare. Gerber beskrevs som lämpligast att använda på barmark. Andra samtida norska kommentarer om att använda trädfällningsmaskiner, som t.ex. Gerber, i skogen var mera avvaktande och ibland negativa. Maskinerna beskrevs ofta som tunga och opraktiska.

 

Första serien som såldes till kund omfattade ett tiotal exemplar och dessa tillverkades hösten/vintern 1919. Hur många Gerber som totalt tillverkades framgår inte av någon litteraturkälla. Troligen kom Gerber inte att säljas i någon större omfattning. Hur många sågar den norska generalagenten Holst och Hansen AB i Kristiania sålde framgår inte heller i någon litteraturkälla.

 

 

Gerber under transport.

 

 

 

 Bild: Tidskriften Skogen, årg. 6, 1919.

 

Sammanfattningsvis kan sägas att Gerber med sin lägre vikt, större driftsäkerhet och bättre funktion var en bättre konstruktion än samtida trädfällningsmaskinen Sector. Gerber uppmärksammades även internationellt speciellt för att den var förhållandevis lätt att transportera.

 

 

 

Käll- och Litteraturförteckning:

US Patent Office, Patent No 502, December 07 1837

Franklin Journal, October and November, 1838

Mechanics’ Magazine, No 811, Saturday February 23 1839

Obbarius, G.I., Lärobok i skogsvetenskapen, 1845, s. 1-336

Af Ström, I. AD., Handbok för skogshushållare, 1846, s. 1-302

Segerdahl, G., Lärokurs uti skogshushållningen, 1852, s. 1-230

Obbarius, G.I., Enkla regler för skogsskötsel, 1857, s. 1-108

Illustreret Nyhedsblad, nr. 8 1862, s. 35

Thelaus, Victor Germanius Magnus, Om skogarne och skogsväsendet. 1865, s. 1-218

Thelaus, Victor Germanius Magnus, Iaktagelser rörande skogsväsendet, 1868, s.1-219

Thelaus, Victor Germanius Magnus, Skogsteknologi, 1874, s. 1-280

Wallmo, Uno, Rationell skogsavverkning, 1897, s. 1-288

Sylvan, Sam., Om skogsbruk, 1903, s. 1-75

Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 34491, 1911

Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6529, 1916

Hudiksvalls-Posten 28/11-1916, Notis om trädfällningsmaskin

Lundberg, Gustaf, Trädfällningsmaskinen Sector Tidskriften Skogen, årg. 3 (1916),

s. 323-325

Adensköld, K.F., Statens Maskin- och Redskpsprofningsanstalt, Meddelande nr. 51: Serieprofning af sågar för skogsafverkning, 1917

Kungl. Patent och Registreringsverket, Patent No. 43894, 1917

Mellström, Gösta, Skogsarbetarnas levnads och arbetsförhållanden, Tidskriften Skogen

årg. 4 (1917), s. 95-101

Greete, Erik, Hamiltons maskin för fällning och sönderdelning av träd, Tidskriften Skogen,

årg. 5 (1918), s. 305-307

Lagerberg, Torsten, Kort handledning i skogshushållning, 1918, s. 240-245

Lundberg, Gustav, Hjälpsågningsapparaten Jerker, Tidskriften Skogen, Årg. 6 (1919), s. 60-62

Lundberg, Gustaf, Motorsågen ”Gerber”, Tidskriften Skogen, årg. 6 (1919),

s. 276-281

Kungl. Patent och registreringsverket, Patent No 45324, 1919

GB Patent, No 136753, 1919

Greete, Erik, Sågkamraten, Tidskriften Skogen, Årg. 6 (1919), s. 142-145

Magnell, Axel, Hjälpsågningsapparaten ”Jerker”, Tidskriften Skogen, Årg. 6 (1919), s. 93 

Field, William H., Field's wood working machinery reference book, 1920

Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 62217, 1920

Ekman, W, Handbok i skogsteknologi, 1922, s. 221-230

Lundberg, Gustaf, Fagersta trädfällningsapparat, Tidskriften Skogen, årg. 9 (1922), s. 176-181

Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 62136, 1923

Lundberg, Gustaf, Motorsågen Arbor, Tidskriften Skogen, årg. 10 (1923), s. 331-334

Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 62649, 1924

Gerlinghoff, A, Die Sector Baumfällmaschine Modell 1924, Forstarchiv 1925, s. 54

Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 65398, 1925

Andersson, Gunnar, Sveriges allmänna skogar, 1926, s. 1-268

Lundberg, Gustaf, Sandvikens Trädfällningsapparat Kompis, Tidskriften Skogen, Årg. 13 (1926), s. 156-162

Tropenpflanzer, Die Baumfällmaschine Sektor, bd 29 (1926), s. 23

Greete, Erik, Nya redskap och andra förbättringar vid skogsavverkning, Tidskriften Skogen, årg. 14 (1927), s. 57-61

Greete, Erik och Grinndal, TH., Anvisningar i skogsbruk, 1928, s. 137-140

Petrini, Sven, Skogens avverkning och utdrivning ur Sveriges Skogar Wahlgren A. samt Schotte G., 1928, s. 786-822

Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 70233, 1929

Tidskriften Skogen, Nyheter på motorsågsområdet, årg 17 (1930), s. 573-574

Streyffert, Thorsten, Sveriges Skogar och Skogsindustrier, 1931, s. 1-240

Monroy, v., Hauptpryfung von Motorsägen, Heft 4, 1932

Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 84285, 1934

Pablo, Motordrivna fällningssågar, Tidskriften Skogen, årg. 27 (1940), s. 385-386

Hallander, Åke, Svensk skog och bondeskogsbruk ur Lantbrukstekniskakalendern, 1942,

s. 241-255

Petro, Motorsågen: förtjänt av ökad uppmärksamhet, Tidskriften Skogen, årg. 30 (1943), s.

232-233

Johansson, F., Anvisningar I Skogsbruk, 1943, s. 153-177

Studier i Skogsbrukets Arbetslära, 1943

Tidskriften Skogen, Också en fällningssåg, årg. 31 (1944), s. 165

Nenzell, G., Några resultat från tidsstudier av gagnvirkeshuggning, S.D.A meddelande nr. 22, 1946

Tidskriften Skogen, Demonstration av motorsågar, årg. 33 (1946), s. 115

Studieselskapet För Norsk Industri, Meddelande No. 5, 1947

Arbetsfysiologiska Undersökningen (AFU), Studier över tungt kroppsarbete.Arbetsfysiologiska och arbetstekniska undersökningar vid skogsavverkning, 1948

Carpelan, Greger, Motorsågar och deras användning i svenskt skogsbruk, Norrlands Skogsvårdsförbunds Tidskrift, 1948, s. 227-290

Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 5, 1948

Elofson, Anders, Nya Lantmannens Bok, 1949, s. 1706-1709

Föyn, Per, Motorsågens ekonomi, Tidskriften Skogen, årg. 36 (1949), s. 270-271

Hallström, G., Enmansmotorsågens lönsamhet, Tidskriften Skogen årg. 37 (1950), s. 117

Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 32, 1950

S-g., Äntligen en svensk motorsåg, Tidskriften Skogen, årg. 37 (1950), s. 222

Carpelan, Greger, Enmansmotorsågens lönsamhet, Norrlands Skogsvårdsförbunds Tidskrift, 1953, s. 499-577

JO-BU Mekaniske Verksted, Vegledning i bruk og vedlikehold av JO-BU Junior, 1953

Parling, Nils, Motorsågen (skönlitteratur), 1953, s. 1-255

Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 84285, 1934

Hjort, R.,  Anvisningar i skogsbruk, 1954, s. 190-197

Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.), Aktuell Information, nr. 90, 1955

Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 97, 1956

Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.), Aktuell Information, nr. 106, 1956

Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1255, 1956

Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1258, 1956

Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1259, 1956

Sundberg, Ulf, Virkets utdrivning, ur Svensk skog och skogsindustri Strindlund Gert, 1956, s. 165-179

Cederberg, Ned och Lindberg, Bo, Några råd till motorsågare, 1957, s. 1-16

Frostenson, Georg, Lantbrukstekniskakalendern, 1957, s. 293-296

Provade motorsågar, Tidskriften Skogen, årg. 44 (1957), s. 152

Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1304, 1957

Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1307, 1957

Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1311, 1957

Frostenson, Georg, Lantbrukstekniskakalendern, 1958, s. 315-318

Manual BE-BO

Manual Crescent 06

Manual Husqvarna 70

Manual Husqvarna MS 90

Manual Jonsereds Raket XF

Manual samt försäljningsbroschyr Partner C6

Manual Partner R 11

Dolmar Machinen-Fabrik G.m.b.H., Bedeinungsanweisung Dolmar Type CL, 1959

Lundgren, Rune, Motorsågen, 1959, s. 3-8

Frostenson, Georg, Lantbrukstekniskakalendern, 1959, s. 283-287

Frostenson, Georg, Lantbrukstekniskakalendern, 1960, s. 269-273

C:son Leijonhufvud, Axel, Virkets utdrivning ur Skogen och skogsbruket Lindh Eric A,Stålfelt Folke samt Wennmark Torsten, 1961, s. 228-231

Frostenson, Georg, Lantbrukstekniskakalendern, 1961, s. 278-281

Ilon, Bengt, Från stenyxa till Husqvarna motorsåg, i Fällt och aktuellt med Husqvarna motorsåg i skogen, M 95156-6,7-61, s. 4-7

Lidberg, Bo och Bure’nius, Åke, Motorsågning, 1961, s. 5-8

Granlund, Torsten och Quennerstedt, Hans, Skogsbruk, 1962, s. 148-160

Sveriges Skogsvårdsförbund, Anvisningar i skogsbruk, 1966, s. 139-146

Embertse´n, Sven, Virkesdrivning inom Kramforsdelen av SCA 1911-1965, Studia Foresalia Suecia nr 134, 1976, s. 49-51

Lohberg, Rolf, Geschichte der Waldarbeit, 1976, s. 66-75

Glantz, Dane, Teknos motorsågar, 1978, s. 10-11

Härkönen, Pekka, Motorsågning, 1978, s. 1-68

Vevstad, Andreas, Motorsaga-fra tömmerfellningsmaskin till håndredskap, i Årsbok för

Norsk Skogsbruksmuseum 9 (1978-1981), s. 9-124

Agrell, Gunnar, Lantmannen, 1979, s. 108

Gaunitz, Sven, Struktur, strategi och resurser, i Utterström, Gustaf, SCA 50 år Studier kring ett storföretag och dess föregångare, 1979, s. 143-217

Strömberg, Roland, Motorsågen, 1979, s. 13-16

Wallin, Bo, Rikare Skog, 1990, s. 1-133

Heinke, Ulf, Motorsågens utveckling, Polhem, årg. 9 (1991), s. 27-60

Hjelm, Jonny, Skogsarbetarna och motorsågen, 1991, s. 71-73

Kyhne, Jochen, Redskap och maskiner, 1991, s. 7-29

Parling, Nils, Skogsarbetaren (skönlitteratur), 1991, s. 1-152

Perlinge, Anders, Skogsbrukets tekniska utveckling under 100 år, 1992, s. 1- 119 

Hjelm, Jonny, Forest work and mechanization-changes in Sweden and Canada during the post-war period, Polhem, årg. 12 (1994/3), s. 260-288

Skogsstyrelsen, Motorsågning, 1994, s. 21-37

Wallenius, Rudolf, Motorsågen kom och försvann, 1994

Drushka, Ken och Konttinen, Hannu, Tracks in the Forest, 1997, s. 52

Sundberg, Carl-Gustaf, Bergslaget och Skogen, 1997

Löffler, H., Hamberger, J., Warkotsch, W., Wie in Bayern das Holz aus dem Wald

kam. Holzernte, Walderschließung und Holztransport einst und jetzt. In: Bleymüller, H.,

Gundermann, E., Beck, R. (Hrsg.): 250 Jahre Bayerische Staatsforstverwaltung. – Rückblicke,

Einblicke, Ausblicke. Mitteilungen aus der Bayer. Staatsforstverwaltung, 2002, Heft 51, Bd. 2, s. 335 - 368

Sveaskog Virke Norr, Skog & Trä i Norr, nr. 3 2003, s, 13: http://www.sveaskog.se/upload/PDF/SOTnr3-03.pdf

Ericsson, Henry, Män med visioner, 2005, s. 29-41

Lee, David, Chainsaws: a history, 2006, s. 22-25, 35-36, 209

Enander, Karl-Göran, Ekologi, skog och miljö, 2007, s. 76-215

Fleischer, Manfred, Die Geschichte der Motorsäge, 2007, s. 21-49

Darphin, Jean-Paul, Nymans Verkstäder, 2008, s. 147-149

 

Webbsidor:

Die Geschichte der Motorsäge.
http://www.waldwissen.net/themen/wald_gesellschaft/forstgeschichte/wsl_geschichte_motorsaege_DE

 

 

 

 

 

 


Tillbaka upp