Gerber, en tidig motorsåg
Omkring 1910 gjordes i Sverige och övriga Europa flera försök att skapa mekaniska hjälpmedel med förbränningsmotor för att förenkla och rationalisera det manuella avverkningsarbetet i skogarna. Enligt försök utförda av S.D.A. (Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsens Arbetsstudieavdelning) är fördelningen mellan arbetsoperationerna vid helt manuell huggning som framgår av tabell 1 nedan. Energiåtgången för de olika arbetsoperationerna vid manuell huggning enligt Arbetsfysiologiska Undersökningen 1948 framgår av tabell 2.
Tabell 1. Arbetsoperationernas omfattning vid helt manuell huggning för
träd med 10” brösthöjdsdiameter pb.(Nenzell 1946).
Arbetsoperationer |
% |
Fällning |
9 |
Kvistning |
24 |
Kapning |
5 |
Barkning |
48 |
Övrigt |
14 |
Summa |
100 |
Tabell 2. Energiåtgång för de olika arbetsoperationer vid manuell huggning (AFU 1948).
Arbetsoperation |
Energiåtgång, kcal per min |
Fällning med svans |
11,00 |
Kvistning |
10,36 |
Barkning |
10,33 |
Kapning med bågsåg |
8,96 |
Speciellt inriktades mekaniseringsförsöken på fällningsmomentet som är det mest energikrävande och subjektivt det mest ansträngande av samtliga arbeten vid manuellt huggningsarbete. Mekaniseringsförsöken gällde därför oftast någon typ av motordrivna trädfällningsmaskiner. Olika konstruktioner med kedjor med skärande tänder, bandsågsblad och sågblad som gick fram och tillbaka provades av de första pionjärerna. Andra pionjärer prövade sågar med inbyggda sågklingor.
I Sverige var det främst ”Sector” och ”Gerber” som gjorde några större bestående insatser inom motorsågsutvecklingen.
År 1918 konstruerades en tvåmanssåg i Sverige av fabrikör och uppfinnare Albert Olof Melcher Löfgren och ingenjör W. Olsson. Byggandet finansierades av Bengt Svensson Gerber , grosshandlare i Stockholm. Trädfällningsmaskinen patenterades av konstruktören Löfgren 1919-05-14 och fick märkesnamnet ”Gerber”.
Det skärande organet var ett bandsågsblad som drevs runt en triangelformad ram av en förbränningsmotor som satt i ena hörnet. Fördelen, enligt tillverkaren, med bandsågsblad som skärande utrustning är de jämna fina snitten och det låga kraftbehovet. på grund av det tunna snittet jämfört med skärande kedja. Motorn var en luftkyld fyrtakts motor med 2 motstående cylindrar. Ramen har en fri sågramsöppning av 65 cm och kan användas till att genomsåga trädstammar av nära nog lika stor maxdiameter. Ramen tillverkades i stål eller aluminium och vikten var 30 kg
Motorsågen Gerber
Bild: Tidskriften Skogen, årg. 6, 1919.
1919 beskriver Gustaf Lundberg, skogshögskolan, i tidskriften Skogen nr 6 motorsågen Gerber.
Konstruktionen är grundad på väsentligt nya principer gentemot samtida Sector, Arbor m.fl.
Lundberg skriver vidare att ”Enligt min mening är man här sannolikt inne på rätta vägen” samt ”maskinen (Gerber) synes mig inge de bästa förhoppningar om att bli av verklig praktisk betydelse”. Lundberg skriver vidare om en demonstration vid Bjurfors kronopark i augusti 1919.
Gerber i arbete.
Bilder: Från demonstration vid Bjurfors kronopark 1919.
Vid demonstrationen fälldes stammar med stubbdiameter mellan 35 och 45 cm på ca 30 sekunder. En nackdel med Gerber var svårigheten att få en riktad fällning. Sågramens utformning gjorde det svårt att på plats med att använda en fällkil. Gustaf Lundberg sammanfattar uppvisningen med orden ”maskinen är mycket lättskött och behändig att hantera samt utförde ett gott arbete”.
I en artikel i Norska tidskriften Skogeieren skrivs om att Gerber demonstrerades i Maridalen, Norge den 9 juni 1920. Gerber fällde här stammar med stubbdiameter på ca 50 cm på under 1 minut. I tidskriften Skogeieren fick Gerber god kritik. Den beskrevs sammanfattningsvis som lättskött och utförde ett gott arbete. Att stubbhöjden kunde hållas låg nämndes också i artikeln. Under gynnsamma förhållanden ansågs Gerber uträtta lika mycket som 8 timmerhuggare. Gerber beskrevs som lämpligast att använda på barmark. Andra samtida norska kommentarer om att använda trädfällningsmaskiner, som t.ex. Gerber, i skogen var mera avvaktande och ibland negativa. Maskinerna beskrevs ofta som tunga och opraktiska.
Första serien som såldes till kund omfattade ett tiotal exemplar och dessa tillverkades hösten/vintern 1919. Hur många Gerber som totalt tillverkades framgår inte av någon litteraturkälla. Troligen kom Gerber inte att säljas i någon större omfattning. Hur många sågar den norska generalagenten Holst och Hansen AB i Kristiania sålde framgår inte heller i någon litteraturkälla.
Gerber under transport.
Bild: Tidskriften Skogen, årg. 6, 1919.
Sammanfattningsvis kan sägas att Gerber med sin lägre vikt, större driftsäkerhet och bättre funktion var en bättre konstruktion än samtida trädfällningsmaskinen Sector. Gerber uppmärksammades även internationellt speciellt för att den var förhållandevis lätt att transportera.
Käll- och Litteraturförteckning:
US Patent Office, Patent No 502, December 07 1837
Franklin Journal, October and November, 1838
Mechanics’ Magazine, No 811, Saturday February 23 1839
Obbarius, G.I., Lärobok i skogsvetenskapen, 1845, s. 1-336
Af Ström, I. AD., Handbok för skogshushållare, 1846, s. 1-302
Segerdahl, G., Lärokurs uti skogshushållningen, 1852, s. 1-230
Obbarius, G.I., Enkla regler för skogsskötsel, 1857, s. 1-108
Illustreret Nyhedsblad, nr. 8 1862, s. 35
Thelaus, Victor Germanius Magnus, Om skogarne och skogsväsendet. 1865, s. 1-218
Thelaus, Victor Germanius Magnus, Iaktagelser rörande skogsväsendet, 1868, s.1-219
Thelaus, Victor Germanius Magnus, Skogsteknologi, 1874, s. 1-280
Wallmo, Uno, Rationell skogsavverkning, 1897, s. 1-288
Sylvan, Sam., Om skogsbruk, 1903, s. 1-75
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 34491, 1911
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6529, 1916
Hudiksvalls-Posten 28/11-1916, Notis om trädfällningsmaskin
Lundberg, Gustaf, Trädfällningsmaskinen Sector Tidskriften Skogen, årg. 3 (1916),
s. 323-325
Adensköld, K.F., Statens Maskin- och Redskpsprofningsanstalt, Meddelande nr. 51: Serieprofning af sågar för skogsafverkning, 1917
Kungl. Patent och Registreringsverket, Patent No. 43894, 1917
Mellström, Gösta, Skogsarbetarnas levnads och arbetsförhållanden, Tidskriften Skogen
årg. 4 (1917), s. 95-101
Greete, Erik, Hamiltons maskin för fällning och sönderdelning av träd, Tidskriften Skogen,
årg. 5 (1918), s. 305-307
Lagerberg, Torsten, Kort handledning i skogshushållning, 1918, s. 240-245
Lundberg, Gustav, Hjälpsågningsapparaten Jerker, Tidskriften Skogen, Årg. 6 (1919), s. 60-62
Lundberg, Gustaf, Motorsågen ”Gerber”, Tidskriften Skogen, årg. 6 (1919),
s. 276-281
Kungl. Patent och registreringsverket, Patent No 45324, 1919
GB Patent, No 136753, 1919
Greete, Erik, Sågkamraten, Tidskriften Skogen, Årg. 6 (1919), s. 142-145
Magnell, Axel, Hjälpsågningsapparaten ”Jerker”, Tidskriften Skogen, Årg. 6 (1919), s. 93
Field, William H., Field's wood working machinery reference book, 1920
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 62217, 1920
Ekman, W, Handbok i skogsteknologi, 1922, s. 221-230
Lundberg, Gustaf, Fagersta trädfällningsapparat, Tidskriften Skogen, årg. 9 (1922), s. 176-181
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 62136, 1923
Lundberg, Gustaf, Motorsågen Arbor, Tidskriften Skogen, årg. 10 (1923), s. 331-334
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 62649, 1924
Gerlinghoff, A, Die Sector Baumfällmaschine Modell 1924, Forstarchiv 1925, s. 54
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 65398, 1925
Andersson, Gunnar, Sveriges allmänna skogar, 1926, s. 1-268
Lundberg, Gustaf, Sandvikens Trädfällningsapparat Kompis, Tidskriften Skogen, Årg. 13 (1926), s. 156-162
Tropenpflanzer, Die Baumfällmaschine Sektor, bd 29 (1926), s. 23
Greete, Erik, Nya redskap och andra förbättringar vid skogsavverkning, Tidskriften Skogen, årg. 14 (1927), s. 57-61
Greete, Erik och Grinndal, TH., Anvisningar i skogsbruk, 1928, s. 137-140
Petrini, Sven, Skogens avverkning och utdrivning ur Sveriges Skogar Wahlgren A. samt Schotte G., 1928, s. 786-822
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 70233, 1929
Tidskriften Skogen, Nyheter på motorsågsområdet, årg 17 (1930), s. 573-574
Streyffert, Thorsten, Sveriges Skogar och Skogsindustrier, 1931, s. 1-240
Monroy, v., Hauptpryfung von Motorsägen, Heft 4, 1932
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 84285, 1934
Pablo, Motordrivna fällningssågar, Tidskriften Skogen, årg. 27 (1940), s. 385-386
Hallander, Åke, Svensk skog och bondeskogsbruk ur Lantbrukstekniskakalendern, 1942,
s. 241-255
Petro, Motorsågen: förtjänt av ökad uppmärksamhet, Tidskriften Skogen, årg. 30 (1943), s.
232-233
Johansson, F., Anvisningar I Skogsbruk, 1943, s. 153-177
Studier i Skogsbrukets Arbetslära, 1943
Tidskriften Skogen, Också en fällningssåg, årg. 31 (1944), s. 165
Nenzell, G., Några resultat från tidsstudier av gagnvirkeshuggning, S.D.A meddelande nr. 22, 1946
Tidskriften Skogen, Demonstration av motorsågar, årg. 33 (1946), s. 115
Studieselskapet För Norsk Industri, Meddelande No. 5, 1947
Arbetsfysiologiska Undersökningen (AFU), Studier över tungt kroppsarbete.Arbetsfysiologiska och arbetstekniska undersökningar vid skogsavverkning, 1948
Carpelan, Greger, Motorsågar och deras användning i svenskt skogsbruk, Norrlands Skogsvårdsförbunds Tidskrift, 1948, s. 227-290
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 5, 1948
Elofson, Anders, Nya Lantmannens Bok, 1949, s. 1706-1709
Föyn, Per, Motorsågens ekonomi, Tidskriften Skogen, årg. 36 (1949), s. 270-271
Hallström, G., Enmansmotorsågens lönsamhet, Tidskriften Skogen årg. 37 (1950), s. 117
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 32, 1950
S-g., Äntligen en svensk motorsåg, Tidskriften Skogen, årg. 37 (1950), s. 222
Carpelan, Greger, Enmansmotorsågens lönsamhet, Norrlands Skogsvårdsförbunds Tidskrift, 1953, s. 499-577
JO-BU Mekaniske Verksted, Vegledning i bruk og vedlikehold av JO-BU Junior, 1953
Parling, Nils, Motorsågen (skönlitteratur), 1953, s. 1-255
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 84285, 1934
Hjort, R., Anvisningar i skogsbruk, 1954, s. 190-197
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.), Aktuell Information, nr. 90, 1955
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 97, 1956
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.), Aktuell Information, nr. 106, 1956
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1255, 1956
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1258, 1956
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1259, 1956
Sundberg, Ulf, Virkets utdrivning, ur Svensk skog och skogsindustri Strindlund Gert, 1956, s. 165-179
Cederberg, Ned och Lindberg, Bo, Några råd till motorsågare, 1957, s. 1-16
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniskakalendern, 1957, s. 293-296
Provade motorsågar, Tidskriften Skogen, årg. 44 (1957), s. 152
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1304, 1957
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1307, 1957
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1311, 1957
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniskakalendern, 1958, s. 315-318
Manual BE-BO
Manual Crescent 06
Manual Husqvarna 70
Manual Husqvarna MS 90
Manual Jonsereds Raket XF
Manual samt försäljningsbroschyr Partner C6
Manual Partner R 11
Dolmar Machinen-Fabrik G.m.b.H., Bedeinungsanweisung Dolmar Type CL, 1959
Lundgren, Rune, Motorsågen, 1959, s. 3-8
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniskakalendern, 1959, s. 283-287
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniskakalendern, 1960, s. 269-273
C:son Leijonhufvud, Axel, Virkets utdrivning ur Skogen och skogsbruket Lindh Eric A,Stålfelt Folke samt Wennmark Torsten, 1961, s. 228-231
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniskakalendern, 1961, s. 278-281
Ilon, Bengt, Från stenyxa till Husqvarna motorsåg, i Fällt och aktuellt med Husqvarna motorsåg i skogen, M 95156-6,7-61, s. 4-7
Lidberg, Bo och Bure’nius, Åke, Motorsågning, 1961, s. 5-8
Granlund, Torsten och Quennerstedt, Hans, Skogsbruk, 1962, s. 148-160
Sveriges Skogsvårdsförbund, Anvisningar i skogsbruk, 1966, s. 139-146
Embertse´n, Sven, Virkesdrivning inom Kramforsdelen av SCA 1911-1965, Studia Foresalia Suecia nr 134, 1976, s. 49-51
Lohberg, Rolf, Geschichte der Waldarbeit, 1976, s. 66-75
Glantz, Dane, Teknos motorsågar, 1978, s. 10-11
Härkönen, Pekka, Motorsågning, 1978, s. 1-68
Vevstad, Andreas, Motorsaga-fra tömmerfellningsmaskin till håndredskap, i Årsbok för
Norsk Skogsbruksmuseum 9 (1978-1981), s. 9-124
Agrell, Gunnar, Lantmannen, 1979, s. 108
Gaunitz, Sven, Struktur, strategi och resurser, i Utterström, Gustaf, SCA 50 år Studier kring ett storföretag och dess föregångare, 1979, s. 143-217
Strömberg, Roland, Motorsågen, 1979, s. 13-16
Wallin, Bo, Rikare Skog, 1990, s. 1-133
Heinke, Ulf, Motorsågens utveckling, Polhem, årg. 9 (1991), s. 27-60
Hjelm, Jonny, Skogsarbetarna och motorsågen, 1991, s. 71-73
Kyhne, Jochen, Redskap och maskiner, 1991, s. 7-29
Parling, Nils, Skogsarbetaren (skönlitteratur), 1991, s. 1-152
Perlinge, Anders, Skogsbrukets tekniska utveckling under 100 år, 1992, s. 1- 119
Hjelm, Jonny, Forest work and mechanization-changes in Sweden and Canada during the post-war period, Polhem, årg. 12 (1994/3), s. 260-288
Skogsstyrelsen, Motorsågning, 1994, s. 21-37
Wallenius, Rudolf, Motorsågen kom och försvann, 1994
Drushka, Ken och Konttinen, Hannu, Tracks in the Forest, 1997, s. 52
Sundberg, Carl-Gustaf, Bergslaget och Skogen, 1997
Löffler, H., Hamberger, J., Warkotsch, W., Wie in Bayern das Holz aus dem Wald
kam. Holzernte, Walderschließung und Holztransport einst und jetzt. In: Bleymüller, H.,
Gundermann, E., Beck, R. (Hrsg.): 250 Jahre Bayerische Staatsforstverwaltung. – Rückblicke,
Einblicke, Ausblicke. Mitteilungen aus der Bayer. Staatsforstverwaltung, 2002, Heft 51, Bd. 2, s. 335 - 368
Sveaskog Virke Norr, Skog & Trä i Norr, nr. 3 2003, s, 13: http://www.sveaskog.se/upload/PDF/SOTnr3-03.pdf
Ericsson, Henry, Män med visioner, 2005, s. 29-41
Lee, David, Chainsaws: a history, 2006, s. 22-25, 35-36, 209
Enander, Karl-Göran, Ekologi, skog och miljö, 2007, s. 76-215
Fleischer, Manfred, Die Geschichte der Motorsäge, 2007, s. 21-49
Darphin, Jean-Paul, Nymans Verkstäder, 2008, s. 147-149
Webbsidor:
Die
Geschichte der Motorsäge.
http://www.waldwissen.net/themen/wald_gesellschaft/forstgeschichte/wsl_geschichte_motorsaege_DE