Trädfällningsmaskinen Sector, en tidig kedjemotorsåg.
Bild: Skog o Trä i Norr, Nr. 3, 2003.
Omkring 1910 gjordes i Sverige och övriga Europa flera försök att skapa mekaniska hjälpmedel med förbränningsmotor för att förenkla och rationalisera det manuella avverkningsarbetet i skogarna. Enligt försök utförda av S.D.A. (Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsens Arbetsstudieavdelning) är fördelningen mellan arbetsoperationerna vid helt manuell huggning som framgår av tabell 1 nedan. Energiåtgången för de olika arbetsoperationerna vid manuell huggning enligt Arbetsfysiologiska Undersökningen 1948 framgår av tabell 2.
Tabell 1. Arbetsoperationernas omfattning vid helt manuell huggning för träd med 10” brösthöjdsdiameter pb.(Nenzell 1946).
| Arbetsoperationer |
% |
| Fällning |
9 |
| Kvistning |
24 |
| Kapning |
5 |
| Barkning |
48 |
| Övrigt |
14 |
| Summa |
100 |
Tabell 2. Energiåtgång för de olika arbetsoperationer vid manuell huggning (AFU 1948).
| Arbetsoperation |
Energiåtgång, kcal per min |
| Fällning med svans |
11,00 |
| Kvistning |
10,36 |
| Barkning |
10,33 |
| Kapning med bågsåg |
8,96 |
Speciellt inriktades mekaniseringsförsöken på fällningsmomentet som är det mest energikrävande och subjektivt det mest ansträngande av samtliga arbeten vid manuellt huggningsarbete. Mekaniseringsförsöken gällde därför oftast någon typ av motordrivna trädfällningsmaskiner. Olika konstruktioner med kedjor med skärande tänder, bandsågsblad och sågblad som gick fram och tillbaka provades av de första pionjärerna. Andra pionjärer prövade sågar med inbyggda sågklingor. Av svenska konstruktioner var det främst ”Sector” och ”Gerber” som gjorde några större bestående insatser inom motorsågsutvecklingen. Bland övriga tidiga maskinerna på marknaden fanns också typerna Arbor och Tapio.
Ingenjören och uppfinnaren Axel Ulrik Westfelt i Mariefred, Sverige, var en tidig pionjär i Sverige med försök gällande motordrivna trädfällningsmaskiner. Westfelt konstruerade bland annat en kedja med skärande tänder som han patentsökte (se nedan).
Bild: Westfelt sågkedja, från patent No. 6877.
Westfelt utvecklade ett skäraggregat med en sin skärande kedja monterat på en metallram. Skäraggregatet drev Westfelt med en inköpt Archimedes-motor. Den 3’e april 1917 patenterade också Axel Ulrik Westfelt sitt skäraggregat i eget namn. Westfelt döpte sin konstruktion till trädfällningsmaskinen Sector och började sälja denna maskin på marknaden.
I en artikel i tidskriften Skogen nr 3 1916 beskriver Gustaf Lundberg, skogshögskolan, trädfällningsmaskinen Sector som såldes av AB Export och Industriutställning, Regeringsgatan 9, Stockholm. Konstruktionen bestod av två delar förbundna via en böjlig axel. Skäraggregatet bestod av en u-formad metallram med ett kedjedrev i ena hörnet. En ändlös kedja av skärtandstyp var uppspänd över trissor i ramens hörn och drevs med den böjliga axeln från en separat motor. Motorn var av bröderna C.A. och O.W. Hults konstruktion, en tvåtakts balansmotor med 2 motstående cylindrar, som tillverkades av Archimedes från år 1911. Motoreffekten var 2,5 hk alternativt 5,0 hk. Vikten var ca 15 kg för sågenheten och motorenheten vägde ca 40 kg.
Artikeln nämner att Sector demonstrerades på Djurgården i Stockholm 28 nov 1916. I artikeln nämns gällande Sectors handhavande och manövrering: ”För apparatens skötsel och manövrering erfordras två man, av vilka emellertid den ena ej behöver vara fullgod karl”.
Lundberg anser att Sector under gynnsamma förhållanden uppvisar en stor avverknings-förmåga och skriver att vid ett prov avverkades 59 st. träd med en medel-diameter av 42,7 cm på 1,5 timme. Gustaf Lundberg skriver sammanfattningsvis: ” … konstruktionsprincipen är avgjort förmånlig … maskinen är behäftad med en del detaljsvagheter”. En svårighet var att få en riktad fällning beroende på skäragregatets utformning som gjorde det svårt att få utrymme att använda en fällkil. Lundberg skriver i artikeln att andra användare noterat sämre driftsäkerhet gällande Sector vid arbeten under svåra snöförhållanden. Lundberg sammanfattar sin uppfattning angående Sector med orden ”här föreligger en uppfinning som kan bliva skogsbruket till mycket stor gagn”.
Bilder från provningar på Glömsta gård utanför Huddinge fyra dagar i mars 1917 nedan.
Bilder: Statens Maskin- och Redskpsprofningsanstalt, Meddelande nr 51: Serieprofning af
sågar för skogsafverkning, 1917.
Sector provades på Skogshögskolan 4 dagar under tiden 12-17 mars 1917 samarbete med Statens Maskin- och Redskapsprofningsanstalt. I testen som utfördes på Glömsta gård väster om Huddinge fick sågen inte några lovord. Testdagarna var fyllda av problem och hela provningsprogrammet kunde inte genomföras. Sågen manövrerades vid provningen av van personal, en ingenjör från generalagenten samt en montör från Archimedes. Trots detta översteg aldrig den effektiva driftstiden 45 min mellan någon justering/reparation under provningens 4 dagar. Första dagen gick kedjan varm, skruvarna som höll tändsystemet lossnade, den böjliga axeln havererade och bensintanken började läcka. Avslutningsvis bröts en bit ur cylinderväggen bort. Även de tre följande testdagarna var fyllda av besvärligheter med kopplingen, växellådan och den böjliga axeln. Mycket av problemiken gällde den inköpta drivmotorn av Archimedes fabrikat.
I provningsmeddelandet står som slutomdöme: ”Sector arbetade icke nöjaktigt och gav icke heller tillfredställande resultat. Vidare är priset mycket högt: 2500 kr”.
Efter att Westfelt gjort många omkonstruktioner, bland annat byttes den böjliga drivaxeln ut mot en kardanaxel, tillverkades Sector i stort antal.
Ett exempel på hur Sector presenterades i samtida reklam visas nedan.
Bild: Samlare Solhem9
Bland kunderna fanns Tyska armén som köpte Sector under första världskriget. Efter ytterligare förbättringar började Sector serietillverkas i Lübeck i Tyskland och användes för civilt bruk i ganska stor omfattning i de tyska skogarna på 1920-talet fram till dess tvåmansmotorsågarna introducerades där på 1920-talet. Sector fanns då med bensin alternativt elmotor.
Litteraturen om Sector har mycket olika uppgifter gällande i vilken omfattning Sector tillverkades. Uppgifter från ”Det resulterade i ett par försöksmodeller, ”Sector”……som p.g.a. mindre lyckat utförande dock inte kom längre än försöksstadiet” (Lindberg, Bo och Bure’nius, Åke, Motorsågning, 1961) till ”Nach einer gryndlichen uberarbeitung wurde sie (Sector) schliesslich in Deutschland seriemässig hergestellt.Man sah sie (Sector) in den zwanzigerjahren nicht selten in den deutschen Wäldern”.(Lohberg, Rolf, Geschichte der waldarbeit, 1976) finns beskrivet. Enligt obekräftade uppgifter tillverkades totalt över 5000 Sector mellan 1916-1926?, 1928? varav en stor andel såldes till Tysklands armé, också enligt obekräftade källor.
I Tyskland påverkade Westfelts konstruktion Sector en annan tidig sågpionjär. Mekaniker, reparatör och uppfinnare Andreas Stihl hade under tidigt 1920-tal reparerat skogshuggares utrustning som användes av huggare i Black Forest nära Stuttgart i Tyskland. Andreas Stihl kom då i kontakt med Westfelts Sector. Andreas Stihl började efter detta konstruera egna trädfällningsmaskiner och startade 1926 ”Maschinenfabrik A. Stihl”.1928 presenterade Stihl sin första trädfällningsmaskin Typ A.
Sector kan sägas vara en tidig kedjemotorsåg av tvåmanstyp med bågsvärd och anses ofta vara en av världens första kedjemotorsåg som lämnade försöksstadiet och var praktiskt användbar även om dåtiden oftast kallade den för en trädfällningsmaskin. Sector fick stor internationell uppmärksamhet och fick beröm även av skogligt fackfolk, speciellt för den var förhållandevis lätt att transportera.
Ingenjören och uppfinnaren Axel Ulrik Westfelt föddes i Stockholm 1863.
1887 gift med Agnes Nathorst-Westfelt f. 1867 och fram till senast år 1890 bosatt i Rosenbad 4 i Klara, Stockholm. Westfelt arbetade då som kulturingenjör för Svenska mosskulturföreningen.1. Familjen flyttade därefter till Örebro och adressen Drottninggatan 14. I folkräkningen år 1900 är han bosatt i Kallerstad, Sankt Lars, strax utanför Linköping, som ”direktör” och ”godsägare”.1908 tycks han ännu bott kvar där. Familjen fick fyra barn. Första barnet Elsa Maria Charlotta i Svalöv i Skåne 1887. År 1888 föddes Axel Gerhard i Svalöv. År 1890 föddes barn nummer tre Märta Agnes Ulrika i Örebro.1892 föddes barn nummer fyra Åke Oscar i Örebro. Kring år 1917 uppges han bo i Mariefred. Han avled 30/10 1930, som ”direktör”, och är begraven på Norra begravningsplatsen i Stockholm ( kvarter 04A, grav nr 200).
Westfelt tog flera patent och uppfann bl.a. en s.k. Numometer, en mynträkningsmaskin som användes av Riksbanken kring år 1910. (Se http://runeberg.org/nfbs/0054.html).
Käll- och Litteraturförteckning:
US Patent Office, Patent No 502, December 07 1837
Franklin Journal, October and November, 1838
Mechanics’ Magazine, No 811, Saturday February 23 1839
Obbarius, G.I., Lärobok i skogsvetenskapen, 1845, s. 1-336
Af Ström, I. AD., Handbok för skogshushållare, 1846, s. 1-302
Segerdahl, G., Lärokurs uti skogshushållningen, 1852, s. 1-230
Obbarius, G.I., Enkla regler för skogsskötsel, 1857, s. 1-108
Illustreret Nyhedsblad, nr. 8 1862, s. 35
Thelaus, Victor Germanius Magnus, Om skogarne och skogsväsendet. 1865, s. 1-218
Thelaus, Victor Germanius Magnus, Iaktagelser rörande skogsväsendet, 1868, s.1-219
Thelaus, Victor Germanius Magnus, Skogsteknologi, 1874, s. 1-280
Holmerz, C. G., Vägledning i Skogshushållning, 1879, s. 138-152
Wallmo, Uno, Rationell skogsavverkning, 1897, s. 1-288
Sylvan, Sam., Om skogsbruk, 1903, s. 1-75
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No. 34491, 1911
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6529, 1916
Hudiksvalls-Posten 28/11-1916, Notis om trädfällningsmaskin
K. C., Arbor, den nya trädfällningsmaskinen, Hufvudstadsbladet, 7 mars, 1916
Lundberg, Gustaf, Trädfällningsmaskinen Sector Tidskriften Skogen, årg. 3 (1916),
s. 323-325
Adensköld, K.F., Statens Maskin- och Redskpsprofningsanstalt, Meddelande nr. 51: Serieprofning af sågar för skogsafverkning, 1917
Kungl. Patent och registreringsverket, Patent No 45324, 1917
Patentmyndigheten i Finland, Patent No. 6877, 1917
Kungl. Patent och Registreringsverket, Patent No. 43894, 1917
Mellström, Gösta, Skogsarbetarnas levnads och arbetsförhållanden, Tidskriften Skogen
årg. 4 (1917), s. 95-101
Greete, Erik, Hamiltons maskin för fällning och sönderdelning av träd, Tidskriften Skogen,
årg. 5 (1918), s. 305-307
Lagerberg, Torsten, Kort handledning i skogshushållning, 1918, s. 240-245
Lundberg, Gustav, Hjälpsågningsapparaten Jerker, Tidskriften Skogen, Årg. 6 (1919), s. 60-62
Lundberg, Gustaf, Motorsågen ”Gerber”, Tidskriften Skogen, årg. 6 (1919),
s. 276-281
GB Patent, No 136753, 1919
Greete, Erik, Sågkamraten, Tidskriften Skogen, Årg. 6 (1919), s. 142-145
Magnell, Axel, Hjälpsågningsapparaten ”Jerker”, Tidskriften Skogen, Årg. 6 (1919), s. 93
Field, William H., Field's wood working machinery reference book, 1920
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 62217, 1920
Ekman, W, Handbok i skogsteknologi, 1922, s. 221-230
Lundberg, Gustaf, Fagersta trädfällningsapparat, Tidskriften Skogen, årg. 9 (1922), s. 176-181
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 62136, 1923
Lundberg, Gustaf, Motorsågen Arbor, Tidskriften Skogen, årg. 10 (1923), s. 331-334
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 62649, 1924
Gerlinghoff, A, Die Sector Baumfällmaschine Modell 1924, Forstarchiv 1925, s. 54
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 65398, 1925
Sandvikens Jernverks AB, Reklammaterial Trädfällningsapparat Kompis resp.Timmersåg, uå.
Sandvikens Jernverks AB, Sandvikens Sågar, 1925
Andersson, Gunnar, Sveriges allmänna skogar, 1926, s. 1-268
Lundberg, Gustaf, Sandvikens Trädfällningsapparat Kompis, Tidskriften Skogen, Årg. 13 (1926), s. 156-162
Tropenpflanzer, Die Baumfällmaschine Sektor, bd 29 (1926), s. 23
Greete, Erik, Nya redskap och andra förbättringar vid skogsavverkning, Tidskriften Skogen, årg. 14 (1927), s. 57-61
Greete, Erik och Grinndal, TH., Anvisningar i skogsbruk, 1928, s. 137-140
Petrini, Sven, Skogens avverkning och utdrivning ur Sveriges Skogar Wahlgren A. samt Schotte G., 1928, s. 786-822
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 70233, 1929
Tidskriften Skogen, Nyheter på motorsågsområdet, årg 17 (1930), s. 573-574
Streyffert, Thorsten, Sveriges Skogar och Skogsindustrier, 1931, s. 1-240
Monroy, v., Hauptpryfung von Motorsägen, Heft 4, 1932
Kungliga Patent och Registreringsverket, Patent No 84285, 1934
Pablo, Motordrivna fällningssågar, Tidskriften Skogen, årg. 27 (1940), s. 385-386
Hallander, Åke, Svensk skog och bondeskogsbruk ur Lantbrukstekniska kalendern, 1942,
s. 241-255
Petro, Motorsågen: förtjänt av ökad uppmärksamhet, Tidskriften Skogen, årg. 30 (1943), s.
232-233
Johansson, F., Anvisningar I Skogsbruk, 1943, s. 153-177
Studier i Skogsbrukets Arbetslära, 1943
Tidskriften Skogen, Också en fällningssåg, årg. 31 (1944), s. 165
Nenzell, G., Några resultat från tidsstudier av gagnvirkeshuggning, S.D.A meddelande nr. 22, 1946
Tidskriften Skogen, Demonstration av motorsågar, årg. 33 (1946), s. 115
Studieselskapet För Norsk Industri, Meddelande No. 5, 1947
Arbetsfysiologiska Undersökningen (AFU), Studier över tungt kroppsarbete.Arbetsfysiologiska och arbetstekniska undersökningar vid skogsavverkning, 1948
Carpelan, Greger, Motorsågar och deras användning i svenskt skogsbruk, Norrlands Skogsvårdsförbunds Tidskrift, 1948, s. 227-290
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 5, 1948
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 32, 1948
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 33, 1948
Elofson, Anders, Nya Lantmannens Bok, 1949, s. 1706-1709
Föyn, Per, Motorsågens ekonomi, Tidskriften Skogen, årg. 36 (1949), s. 270-271
Hallström, G., Enmansmotorsågens lönsamhet, Tidskriften Skogen årg. 37 (1950), s. 117
S-g., Äntligen en svensk motorsåg, Tidskriften Skogen, årg. 37 (1950), s. 222
Carpelan, Greger, Enmansmotorsågens lönsamhet, Norrlands Skogsvårdsförbunds Tidskrift, 1953, s. 499-577
JO-BU Mekaniske Verksted, Vegledning i bruk og vedlikehold av JO-BU Junior, 1953
Parling, Nils, Motorsågen (skönlitteratur), 1953, s. 1-255
Hjort, R., Anvisningar i skogsbruk, 1954, s. 190-197
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.), Aktuell Information, nr. 90, 1955
Ilon, Bengt, Världens enda Dieselmotorsåg, Tidskriften Skogen, årg. 42 (1955), s. 14
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.)., Aktuell Information, nr. 97, 1956
Föreningen Skogsarbetens och Kungliga Domänstyrelsen arbetsstudieavdelning (S.D.A.), Aktuell Information, nr. 106, 1956
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1255, 1956
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1258, 1956
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1259, 1956
Sundberg, Ulf, Virkets utdrivning, ur Svensk skog och skogsindustri Strindlund Gert, 1956, s. 165-179
Cederberg, Ned och Lindberg, Bo, Några råd till motorsågare, 1957, s. 1-16
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniska kalendern, 1957, s. 293-296
Provade motorsågar, Tidskriften Skogen, årg. 44 (1957), s. 152
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1304, 1957
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1307, 1957
Statens Maskinprovningar, Meddelande No 1311, 1957
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniska kalendern, 1958, s. 315-318
Manual BE-BO
Manual Crescent 06
Manual Husqvarna 70
Manual Husqvarna MS 90
Manual Jonsereds Raket XF
Manual samt försäljningsbroschyr Partner C6
Manual Partner R 11
Dolmar Machinen-Fabrik G.m.b.H., Bedeinungsanweisung Dolmar Type CL, 1959
Lundgren, Rune, Motorsågen, 1959, s. 3-8
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniska kalendern, 1959, s. 283-287
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniska kalendern, 1960, s. 269-273
C:son Leijonhufvud, Axel, Virkets utdrivning ur Skogen och skogsbruket Lindh Eric A,Stålfelt Folke samt Wennmark Torsten, 1961, s. 228-231
Frostenson, Georg, Lantbrukstekniska kalendern, 1961, s. 278-281
Ilon, Bengt, Från stenyxa till Husqvarna motorsåg, i Fällt och aktuellt med Husqvarna motorsåg i skogen, M 95156-6,7-61, s. 4-7
Lidberg, Bo och Bure’nius, Åke, Motorsågning, 1961, s. 5-8
Granlund, Torsten och Quennerstedt, Hans, Skogsbruk, 1962, s. 148-160
Sveriges Skogsvårdsförbund, Anvisningar i skogsbruk, 1966, s. 139-146
Embertse´n, Sven, Virkesdrivning inom Kramforsdelen av SCA 1911-1965, Studia Foresalia Suecia nr 134, 1976, s. 49-51
Lohberg, Rolf, Geschichte der Waldarbeit, 1976, s. 66-75
Glantz, Dane, Teknos motorsågar, 1978, s. 10-11
Härkönen, Pekka, Motorsågning, 1978, s. 1-68
Vevstad, Andreas, Motorsaga-fra tömmerfellningsmaskin till håndredskap, i Årsbok för
Norsk Skogsbruksmuseum 9 (1978-1981), s. 9-124
Agrell, Gunnar, Lantmannen, 1979, s. 108
Jonsereds AB, Sågar lätt som sågar rätt, 1979, s. 1-20
Gaunitz, Sven, Struktur, strategi och resurser, i Utterström, Gustaf, SCA 50 år Studier kring ett storföretag och dess föregångare, 1979, s. 143-217
Strömberg, Roland, Motorsågen, 1979, s. 13-16
Wallin, Bo, Rikare Skog, 1990, s. 1-133
Heinke, Ulf, Motorsågens utveckling, Polhem, årg. 9 (1991), s. 27-60
Hjelm, Jonny, Skogsarbetarna och motorsågen, 1991, s. 71-73
Kyhne, Jochen, Redskap och maskiner, 1991, s. 7-29
Parling, Nils, Skogsarbetaren (skönlitteratur), 1991, s. 1-152
Perlinge, Anders, Skogsbrukets tekniska utveckling under 100 år, 1992, s. 1- 119
Hjelm, Jonny, Forest work and mechanization-changes in Sweden and Canada during the post-war period, Polhem, årg. 12 (1994/3), s. 260-288
Skogsstyrelsen, Motorsågning, 1994, s. 21-37
Wallenius, Rudolf, Motorsågen kom och försvann, 1994
Drushka, Ken och Konttinen, Hannu, Tracks in the Forest, 1997, s. 52
Sundberg, Carl-Gustaf, Bergslaget och Skogen, 1997
Löffler, H., Hamberger, J., Warkotsch, W., Wie in Bayern das Holz aus dem Wald
kam. Holzernte, Walderschließung und Holztransport einst und jetzt. In: Bleymüller, H.,
Gundermann, E., Beck, R. (Hrsg.): 250 Jahre Bayerische Staatsforstverwaltung. – Rückblicke,
Einblicke, Ausblicke. Mitteilungen aus der Bayer. Staatsforstverwaltung, 2002, Heft 51, Bd. 2, s. 335 - 368
Sveaskog Virke Norr, Skog & Trä i Norr, nr. 3 2003, s, 13
Andersson, Stig, Skogsteknik förr och nu, i Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift 2004,
s. 102-116
Ericsson, Henry, Män med visioner, 2005, s. 29-41
Lee, David, Chainsaws: a history, 2006, s. 22-25, 35-36, 209
Enander, Karl-Göran, Ekologi, skog och miljö, 2007, s. 76-215
Fleischer, Manfred, Die Geschichte der Motorsäge, 2007, s. 21-49
Darphin, Jean-Paul, Nymans Verkstäder, 2008, s. 147-149
Webbsidor:
Die
Geschichte der Motorsäge.
http://www.waldwissen.net/themen/wald_gesellschaft/forstgeschichte/wsl_geschichte_motorsaege_DE
Gårdskulla Gårdsmuseum,Sjundeå, Finland
Lusto, Finlands skogsmuseum
1. Svenska mosskulturföreningen.
http://www.arkivnamnden.org/ovr/manad/manad_jul2007.shtml